h1

EFIT, yo!

februari 15, 2007

Ett foto i timmen, onsdag 14/2 2007.

0832
[08:32] Den där rosa tingesten skriker på mig tills jag vaknar. Den följer kanske inte riktigt min policy på organiserad religion, men ett ALLAAAAAH AAAAAKHBAR är fruktansvärt effektivt som väckningsmetod.

39
[09:39] På väg till läkartid. Missar tunnelbanan och får vänta i elva jävla minuter. Jippi.

1037
[10:37] Färdig hos läkaren. Våning 6 yo!

1137
[11:33] Kommer hem. Max ligger I soffan. Knäpphund.

1242
[12:42] Fixar med bloggen. Hämndaddar Bacillen till min blogroll.

30
[13:30] IRC:ar och tittar på storslalom.

1433
[14:33] Storstädning i foderskåpet eftersom vi hittade en fläskänger i det i tisdags. Max erbjuder sig att hjälpa till.

1536
[15:36] Kommer hem efter en vända till posten. Jag misstänker att Tradera är enda anledningen att posten inte går i konkurs.

1639
[16:39] Stickar armvärmare åt Julia och tittar på Gilmore Girls.

1734
[17:34] Stickar fortfarande. Max sover, X datar.

1826
[18:26] Max sover fortfarande.

1936
[19:36] Tittar på Dr Phil. Kvalitetsteve!

2023
[20:23] Max kontrollerar att allt står rätt till på gatan utanför fönstret.

2126
[21:26] Chattar lite på AH.

2229
[22:29] Nattmacka. Jag är dödspigg, visst ser man det på mig?

2335
[23:35] Jag chattar på AH, X datar gud-vet-vad, Max håller oss sällskap.

0037
[00:37] Tänkte titta på CSI innan sömn, men det var CSI Miami, och det går ju inte att titta på. Läser lite i The Other End of the Leash istället. Gonatt!

bonus!
Bonusbild på nya tatueringen. Godzilla äter världen! Fast utan färg ser det mer ut som en gigantisk badboll. Oh well. Designad av Pastorn på Swahili Bob’s - världens bästa studio, världens bästa tatuerare och en störtskön snubbe.

h1

Max har blivit utmanad…

februari 13, 2007

Av Bacillen!

Var är hunden född?
I Helsingborg, tror jag.

Hundens favoritgodis?
Levergodis och torkade grisöron, Tanthundarnas färskfoder är också dödsgott och av nån anledning älskar han rödkål.

Hur många egna halsband och koppel har hunden?
Två halsband som är hans egna, två han har ärvt av Tanthundarna som han kan ha, en hel påse med halsband som han också ärvt fast dom är för stora, fem koppel som är hela (ett i kedja, två valksydda, och två lika fula blå i nödfall) och tre sönderbitna.

Hur ser hundens förhållande till vatten ut?
Gott att dricka (speciellt ur glas som inte är hans), i övrigt förhåller han sig nog skeptisk. Jag har aldrig provat att ha honom att simma eftersom det är för kallt, men sist han såg det skällde han på vågorna.

Har hunden några “kläder”? (täcken el. liknande)
Ett fint och helt thermotäcke och ett som var fint innan det föll i bitar.

Har hunden något speciellt kännetecken som skiljer den från andra hundar i samma ras/färg?
Haha, han är ju ingen ras, han är en bastard! Men han är kastrerad och har klor i både svart och ljus färg. Ganska rart. Dessutom har han skrynkliga öron.

Hur reagerade resten av flocken (tvåbenta som fyrbenta) när den nya hunden flyttade in?
Med viss rädsla (”Vad sjutton har vi gett oss in på?!”) och omedelbar kärlek samt en aning skepsis när han började tugga på oss.

Vad är/skulle vara den absolut bästa belöningen hunden kunde få?
Oändligt mycket god mat och en rejäl lekstund med Stella… och att få sno alla hennes leksaker och få behålla dom.

Vad är det bästa hunden vet?
Dragkamp och att leka med Stellahunden verkar ligga högt på listan. Kanske att bli gosad.

Vad är det värsta hunden vet?
Att klippa klorna! Och att fila dom, men det är en aning mindre hemskt. Veterinären är inte så kul heller.

Har hunden någon alldeles speciell egenhet?
Han ser tiggeri som en fullkontaktssport och när det inte funkar med tacklingar börjar han yla, vilket ibland låter som att han säger “YO MAMA!”.

Något hyss som hunden pysslar med?
Åh, vad gör han inte… På sistone har han börjat hämta osthyvlarna åt oss. Annars äter han från bord och saker som lämnats på spisen, och snor min plats i sängen på natten… Han hoppar ned mellan ryggstödet och soffkuddarna i soffan också och skäller in i soffan.

Var sover hunden på natten?
I sängen, mellan mig och X. Ibland i knähöjd mitt på min sida av sängen. Han är en sängterrorist.

Vad får hunden för foder?
Standart Normal

Hur reagerar hunden när den får några dagars vila?
Han blir ännu mer rastlös än vanligt…

Vad tror du skulle vara hundens drömtillvaro?
Att få bo med Stella och Maja (den snygga amstaffen i området), alltid få äta färskfoder och ha jättestora områden att härja på.

Minst fyra hundar vi skickar vidare det här till:
Alla bloghundar jag känner har redan gjort det! Jag skickar vidare till blogkatter: Saskia och Esme.

h1

Ich schnappe gern, was ich schnappen kann

februari 10, 2007

Även om jag har haft hund sedan jag var sju, skulle jag inte vilja kalla mig nån sorts hundexpert. Men all erfarenhet jag har av hundar (dvs, tre och en halv innan Max) och djur i allmänhet från stallet, tycker jag ändå ger mig hyfsat bra koll. Tillräckligt bra koll för att bedöma Max som möjligtvis pissjobbig, men ändå bara valp. Ouppfostrad och bufflig, men en valp som är… lite dampig, men inte störd eller farlig.

 Ändå är det många av mina vänner som är rädda för honom. Och jag kan inte riktigt förstå varför. Är det en förexisterande hundrädsla jag inte förstått att de haft innan, eller är det Max som betett sig så illa att han skrämt dem?

Samtidigt ser jag hur mycket de gör fel runt en hund som gärna utnyttjar besökares svaghet. Jag ber dem att inte hälsa innan han ligger ned och är lugn, men ändå kommer en hand och klappar honom. Jag försöker förklara att även om de är rädda ska de låtsas vara lugna och självsäkra, för djur är inte smartare än att de går på såna charader. Jag ber dem att prata med lugnande röst för att inte trissa upp honom, och likförbannat är det bara falsettröster och joddlande.

 Och Max reagerar ju naturligtvis därefter. Och eftersom han är valpig och lite störd är det oftast med att tugga i någon uthängande lem – och jag får försöka bortförklara och be om ursäkt.

Jag vet inte riktigt hur jag ska göra.

 Förslag mottages tacksamt.

h1

Dude, not okay.

februari 8, 2007

Igår på eftermiddagen nån gång gick hela lilla familjen till ICA för att handla. Jag gick in, X väntade utanför med Maxhunden, och när jag kom ut med mina påsar stod X och pratade med nån sorts tant – som det första hon gjorde när hon såg mig bad om ursäkt för att hon la sig i vår hundhållning.

Nå, jag är inte den som är den och om folk vill ge råd, då tar jag gärna emot dem. Om det är välgrundade åsikter, från en människa jag har nån sorts basal respekt för, alltså. Ja, jag är kanske en smula snobbig med vem som får ge mig tips. Så stäm mig.

Hursom, tanten förklarar att hon vet hur det är att ha en omplaceringshund, eftersom hon tog hand om en som var 20 månader gammal och fruktansvärd. Jag blev i hemlighet lite glad, eftersom Max är rätt hemsk emellanåt, och jag gillar folk som kan erkänna att deras husdjur inte är änglar. Men sen. Sen. Hon fortsätter med att tala om för oss att vi måste gå kurs med honom (jag: “ja, vi ska, vi har inte hittat nån än”), att dom kommer säga att vi ska ha metallstryp på honom (”eh ok”),  att kursledarna kommer säga att det enda sättet att få pli på honom är med HÅRD DRESSYR, eftersom hon ser att han är vaksam när han är utomhus, så är HÅRD DRESSYR det enda som kommer funka, det vet hon, för hon har haft sin omplacering i åtta år och NU kan den gå i koppel ordentligt, med hjälp av metallstryp och HÅRD DRESSYR. Jag är inte riktigt en mjukis, och jag kan förstå vad hon menar, men när det låter som att hon får lite stånd av att säga HÅRD DRESSYR, då blir jag misstänksam. Speciellt som att jag inte har lust att vänta i åtta år på att min hund ska kunna gå i koppel. Nåt säger mig att det finns i så fall bättre metoder än hennes. ”Sätt på honom ett stryp av kedja, då blir det ordning på honom”, sa hon. Jag förklarade att jag inte tänker ha metallstryp på min hund när det är minusgrader, det blir för kallt. “Trams, det ligger ju inte mot huden!”

När vi gick därifrån berättade X att hon också påstått att Max inte behöver täcke, eftersom han inte fryser. Om han skakar är det bara för att han försöker få upp värmen. Hade det varit jag hade jag bett henne förklara hur skakningar för att få upp värmen inte är detsamma som att hunden fryser, men det missade jag ju. Äsch.

Så ja, jag fattar att hon bara menade väl, men jag är mäkta trött på folk som tycker att de har rätt att bedöma vår hund efter fem minuter. Folk som tror att deras bedömning kommer vara korrekt efter fem minuter, dessutom. Mamma haren människa på jobbet som sagt att vår hund behöver det och det, utan att ha träffat hunden eller ens sett honom på bild. Fantastiskt. Man kanske ska be dessa typer sia om framtiden också, eftersom de uppenbarligen har nån sorts Förmåga som vi andra saknar?

Idag har Max bara ätit upp en av mina ballerinaskor. Den gick inte ens sönder särskilt mycket, eftersom vi hann hindra honom innan han hamnade i bitfrenesi. Däremot hoppade han upp på bordet och tog EN av mina mackor förut. Och en skiva ost från den andra.

Vi försöker förklara för honom att all mat vi håller i inte är hans, men han verkar ha vissa svårigheter att förstå.

Tiggarhunden
“Men… du äter ju min mat?”

h1

In the beginning, there was wanton destruction

februari 7, 2007

Alltså, det är ju inte som att det är första gången i mitt liv jag är med om unghund. Men att det skulle vara såhär… turbulent, det kom jag inte ihåg. X tycker att han är helt förberedd på kaoset eftersom jag tydligen lyckats med att förklara för honom hur hemskt det kan vara, men jag glömde förbereda mig själv samtidigt.

Såhär är det: Vi har tagit hand om en hund som innan oss haft tre hem, om man räknar uppfödaren. Vi fick honom när han var sex månader. Sedan han kom har han bitit oss i armarna och levt rövare i största allmänhet.

Hunden är en odåga.

När vi tog över honom kunde han i princip bara “tass”, vilket kanske inte är det mest användbara av kommandon.

De första sex veckorna sysselsatte han sig till största del genom att få
knäppryck på någon leksak, och sedan komma och bita oss för att liva
upp saker lite.

Nu har han nästan slutat bitas. Han har börjat med slumpmässig förstörelse 
istället.

Den senaste veckan har han gett sig på

1. Julias datorväska värd 1000kr – han bet sönder en bit av botten,
2.  Han försökte mörda X telefon, men vi hann hindra honom,
3. X’ in-ear-hörlurar som han glömt på sängen,
4. En halv påse Gott & Blandat, i smyg medan X satt i samma rum,
5. Det översta lagret av smöret, när X lämnade köket för att hämta sin telefon.

Idag har han hittills bara gnagt lite halvhjärtat på min nätsladd till datorn.

Det är tur för honom att han i alla fall är söt på bild.